En bromance som skakar Mellanöstern
Den har kallats ”Sagan om de två prinsarna”. Den nyfunna vänskapen mellan Saudiarabiens kronprins och Donald Trumps svärson. Men det är en vänskap som skakar om. Inte minst har den ökat spänningarna i Mellanösterns kalla krig mellan Saudiarabien och Iran.
Det var i största hemlighet som Jared Kushner, svärson och rådgivare till USA:s president, i slutet av oktober reste till Saudiarabien. Resan blev inte officiell förrän Kushner var på amerikansk mark igen.
I efterhand har det dock kommit fram vad som lockade Trumps svärson till Saudiarabien: En träff med kronprinsen Mohammed bin Salman på hans ranch i öknen.
Det var knappast något halvhjärtat besök. De två inflytelserika männen ska ha suttit uppe ända till klockan fyra på morgonen och lagt upp planer.
Bara några dagar efter det nattliga mötet så greps över 200 personer i Saudiarabien, misstänkta för ekonomisk brottslighet. Bland de gripna fanns minst elva prinsar och en av världens rikaste män.
”De vet exakt vad de gör”, applåderade Donald Trump på Twitter.
Två ungtuppar med storslagna planer
Resan i oktober var Kushners tredje till Saudiarabien i år. Och under året verkar det ha sagt "klick" på riktigt mellan honom och kronprinsen. De är båda i 30-årsåldern, har mäktiga släktingar och stora planer.
Bitte Hammargren, chef för Utrikespolitiska institutets Mellanösternprogram, säger att det de två främst har gemensamt är en idé om hur Mellanöstern ska ritas om.
- Samtidigt som Trump och Kushner vill kasta allt vad Obama stod för över bord, som kärnenergiuppgörelsen med Iran, så distanserar sig Mohammed bin Salman mot den politik som Saudiarabiens förre kung Abdullah stod för.
Istället för Abdullahs fredsplan för Israel, baserat på att land byts mot fred, så öppnas det för saudiska kontakter med Israel. Och den tidigare linjen om en pragmatisk relation med Iran skrotas. Under Mohammed bin Salman har Saudiarabien brutit sina relationer med Iran och kronprinsen har vägrat inleda dialog.
- Den nya axeln Trump-Netanyahu-bin Salman har udden riktad mot Iran, säger Bitte Hammargren.
Han är Saudiarabiens nya kronprins:
Ordkrig efter missil
De två kaxiga männens vänskap och planer skakar om, inte minst påverkar det positionerna i vad som kallats Mellanösterns kalla krig, alltså relationen mellan Saudiarabien och Iran.
Samma kväll som massgripandena i Saudiarabien blir kända hörs en explosion i Riyadh. Det är en ballistisk robot som når ända till flygplatsen i huvudstaden. Roboten skjuts ner, ingen skadas, flygtrafiken påverkas inte. Men ordkriget efteråt når nya nivåer i den allt sårigare relationen mellan Saudiarabien och Iran.
En krigshandling, dundrade den saudiske utrikesministern.
Sköt era egna problem och blanda inte in oss andra, svarade Irans president.
Det är två ungtuppar som vill driva Mellanösternpolitik
Rivaliteten mellan Saudiarabien och Iran går långt tillbaka. När den iranske kungen störtades 1979 blev Iran en muslimsk stat med stark shiadominans något som oroade sunnimuslimska Saudiarabien.
På senare tid har konflikten eldats på. Inte minst på grund av den nye kronprinsen och hans vänskap med Trumpadministrationen.
- Sett med de flesta arabiska och islamiska ögon skjuter sig Mohammed bin Salman i foten när han ställer sig bakom Jared Kushner och dennes planer för Mellanöstern. En saudisk normalisering med Israel kommer inte tas väl emot i rader av islamiska och arabiska länder, säger Bitte Hammargren och fortsätter:
- Det är två ungtuppar som vill driva Mellanösternpolitik utan att ta hänsyn till de ständigt mångdimensionella komplexiteterna.
Iran har med president Hassan Rouhani vid rodret närmat sig väst ekonomiskt, samtidigt som man expanderat militärt i Mellanöstern.
Irans stärkta ställning har oroat Saudiarabien, som på senare år har drabbats av en rad bakslag i regionen.
Utvecklingen i Irak, Syrien och Jemen. Inget har gått Saudiarabiens väg.
Mellanösterns "kalla krig"
Saudiarabien och Iran
Kampen mellan Saudiarabien och Iran kallas ibland för ett nytt ”Kalla kriget”. Länderna slåss om att bli Mellanösterns starkaste land men istället för en direkt konfrontation så sker striden ofta i grannländer där Saudiarabien och Iran stöder olika sidor, ett så kallat proxykrig.
Irak
När Iraks sunnimuslimske diktator Saddam Hussein störtades 2003 skapades ett maktvakuum och Iran flyttade fram sina positioner. I nuläget är förhållandet mellan Iran och Irak starkare än på länge.
Syrien
Det som började som ett folkligt uppror mot diktatorn Bashar al-Assad eldades på av Saudiarabien och Iran från var sitt håll. Utan hjälpen från Iranstödda Hizbollah hade antagligen Bashar al-Assads regim kollapsat för länge sen. Nu trycks IS och andra rebellstyrkor, som Saudiarabien har stöttat, tillbaka.
Jemen
Saudiarabien hade hoppats på en snabb seger när man 2015 gick in och stöttade presidenten i Jemen som störtats av Huthirebeller. Huthirebellerna stöttas politiskt av Iran och enligt Saudiarabien handlar det också om militärt stöd - vilket förnekas av Iran. Klart är att det inte gick som Saudiarabien tänkt. Sedan landet, på kronprinsens inititiativ, blandade sig i konflikten så har 8.000 dödats och fler än 40.000 sårats. Saudiarabien har genomfört blodiga flyganfall och stängt jemenitiska hamnar, något som resulterat i att jemeniter dör av svält och koleraepidemier.
Libanon
Det lilla landet har ofta blivit centrum för storpolitik. När Libanons premiärminister under mystiska omständigheter meddelade att han avgick i ett tv-sänt tal från Saudiarabien så uppgav källor i Libanon att saudierna tvingat honom att avgå. Saudiarabien har anklagat Libanons regering för att ha förklarat krig genom att låta Iranstödda Hizbollah få för stort inflytande och sitta i regeringen.
Qatar
Saudiarabien är ett av de sunnimuslimska länder som isolerat Qatar genom att inleda en blockad mot landet. Förklaringen var att Qatar ”stödjer terrorism”. Qatar har till skillnad från flera andra grannländer behållit relationerna med Iran, något som ses som ett svek av de andra.
Maktkampen mellan Saudiarabien och Iran har skapat ett ”hela havet stormar” i Mellanöstern, säger Bitte Hammargren. Och i jakten på framgångar har Mohammed bin Salman snarare skapat det motsatta, något som ökar risken för ytterligare eskalering.
Den höjda garden mot Iran försvagar de i landet som önskar mer reformer och öppenhet samtidigt som de mer hårdföra hökarna stärks.
Dessutom har de religiösa motsättningarna nu underblåsts. Saudiarabien är uppbyggt på den mest extrema sunnitiska ideologin, som är djupt antishiitisk, medan Irans allierade i Mellanöstern främst är shiiter.
- Under tidigare kung Abdullahs tid kunde Iran och Saudiarabien trots allt förhålla sig till varandra. Men Mohammad bin Salman har lagt fram sekteristiska skäl att inte ha kontakt med Iran, något som gräver en djupare klyfta.
Så skiljer sig sunni och shia:
Sunni och shia
Sunni och shia utgör den stora klyftan inom islam. Striden började redan med Muhammeds död år 632 – shia hävdar att profeten hade utsett kusinen Ali till näste ledare, kalif, medan sunni tycker att Muhammed inte hann peka ut någon. Än i dag är de därför oeniga om hur ledare ska tas fram.
Sunni är i särklass störst, med ungefär 85 procent av alla muslimer i världen. Om man delar upp även kristendomen i trosriktningar är sunniislam världens största religion, med upp till 1,5 miljarder troende, följd av katolicismen med 1,2 miljarder.
Sunni dominerar därför en mängd länder, från Mauretanien i väster till Indonesien i öster, även om det varierar väldigt vilken roll religionen har i samhället.
Shia har en dominerande roll i Iran, Azerbajdzjan, Bahrain och Irak, och är en betydande minoritet även i länder som Libanon, Jemen och Kuwait.
Källor: TT, CIA World Factbook, BBC
Sagan om de två prinsarna
I internationella medier omnämns kronprins Mohammed bin Salman och Jared Kushner som ”de två prinsarna” – unga män med allt större inflytande över alliansen mellan Saudiarabien och USA.
Men den nyfunna vänskapen riskerar nu att leda till allt annat än ett ökat lugn i Mellanöstern.
- Uppbyggnaden av en axel med USA, Israel och Saudiarabien ökar anspänningarna och vi ser allt mindre dialog, säger Bitte Hammargren och fortsätter:
- Mohammed bin Salman önskar en grandios politisk seger när han ska göra sig till kung, men hittills har han gjort Saudiarabien mer instabilt.
LÄS MER: Vad händer i Saudiarabien?
Grafik: Eva Eliasson/Lenh Duong
Publicerad: 2 december 2017 09.41
Uppdaterad: 2 december 2017 09.55